Apporterande fågelhundar, men även andra raser tycker det är roligt att få arbeta tillsammans med sin förare. Apporteringsarbetet går ut på att man kastar eller lägger ut fåglar/dummies som sedan din hund ska leta reda på och komma tillbaks till dig med. För att bli champion i Sverige måste man ha en jakt- och utställningsmeriterad hund.

Då både spaniels och retrievers tycker om att apportera är detta en utmärkt sysselsättning för dig och din hund. Apporterings-kurser, officiella och inofficiella jaktprov anordnas av både SSRK och av respektive rasklubb.

Kom ihåg vad det är du tränar
All träning med små valpar ska vara med glädje. Ställ inte för höga krav på valpen med lydnad; att den ska sitta kvar när du kastar, låt den istället glatt få springa iväg och hämta dummyn. Kom ihåg vad det är du tränar och blanda inte ihop fler övningar i ett träningspass. Tids nog kan du lägga in högre krav på lydnad, men först när valpen tycker att apporteringen är jättekul. Det är lätt att få en apporteringsglad hund osäker genom att ställa för höga krav när den är liten. Det gäller att befästa apporteringsglädjen innan de höga kraven kommer.

Det finns många olika sätt att träna valpar, det här är ett sätt. Har du som ambition att kanske starta på jaktprov framöver kan det vara bra att du talar med din uppfödare om hur du kan lägga upp din valps träning.

Påbörja träningen
När valpen har varit hos dig ett par månader och kanske är 4 - 5 månader är det dags att påbörja träningen till apportör. Det som är viktigt när du börjar träna din valp, är att den har förtroende för dig och förstår vad det är du vill att den ska göra. Förstår den inte ditt budskap, blir det lätt fel.

Lär valpen att lämna av först
Innan du beger dig ut i skogen och börjar kasta dummies eller fåglar är det bra om valpen vet vad apport är. Det tränas enklast in hemma i en hall eller ett litet utrymme inomhus. Visa att du har en dummy. Låt valpen ta den samtidigt som du backar ifrån valpen och pratar uppmuntrande till den. Låt valpen komma till dig och beröm lugnt valpen. Låt valpen hålla i apporten. Säg "bra apport, duktig apport". Låt valpen vara glad och bära nära dig. När du tycker att det är nog tar du bara lugnt apporten med ett "tack" och lämnar valpen.

Upprepa detta tills att valpen vet att apport betyder att plocka upp och lämna av till dig. Nu är det dags att bege dig ut och träna valpen i skogen.

När du tror att valpen förstår vad apport är kan du pröva att lägga ut en dummy och skicka valpen på "apport". Springer valpen ut och hämtar dummyn och genast kommer in till dig så har valpen förstått.

Intresse för fågel
Börja med att visa valpen fågeln och få den intresserad av den. Den har förhoppningsvis redan tagit vilt hos sin uppfödare och känner då igen lukten. Har du som målsättning att starta på jaktprov är det viktigt att din valp får bära fågel lite då och då. Annars använder man sig av en dummy.

Börja med att ta ut valpen i ny terräng så att valpen inte känner sig så hemmastadd och säker på sig själv. Kasta en enkel markering med vilt eller dummy, vilket du anser vara bäst. Några tycker kanske att apporteringen ska vara helt befäst innan du börjar med vilt. Det finns nog lika många teorier som förare. Bestäm själv vilket du och din valp känner mest för.

Det är inte alltid lätt att få tag i vilt, men hör med din uppfödare så kanske han/hon kan hjälpa dig. Använd kanske en mindre kråka eller en duva. Om du inte har vilt, använd dummy. Det är bra att vara två i början, en som kastar och en som för valpen.

Kasta en lätt enkel markering i lättsprungen terräng så att valpen ser kastet och kastaren. Se till att du har en reträttväg om valpen inte vill komma direkt tillbaka till dig med bytet. Du kan ha ett löst hängande retrieverkoppel om halsen på valpen, om du tror att den inte tänker sitta kvar i kastet. När den landat, släpper du iväg valpen, säger "varsågod" och iakttar händelseförloppet.

Beröm mycket
Kanske springer den ut och tar upp fågeln på en gång, i så fall kallar du in den och vänder dig lite bort från den. Beröm mycket när valpen kommer in och vill lämna fågeln till dig och låt den gärna få ha den kvar i munnen ett tag och få beröm. Du kan efter en liten stund ta den ur valpens mun och säga "tack". Tar du fågeln för fort från valpen, kan det lätt bli konkurrens om den, det är därför bättre att valpen får ha den kvar i munnen och få beröm nära dig.

Om valpen tar upp fågeln och springer bort från dig, använd då din röst och/eller visselpipa för att få valpens uppmärksamhet igen, använd din reträttväg och spring iväg från valpen och ropa valpens namn. Den känner sig lite osäker, och söker då förhoppningsvis upp dig. Sätt dig ner på huk och vänd dig bort från valpen när den kommer med bytet. Det känns inte lika hotfullt för valpen och den lämnar då hellre bytet till dig. Backa lite i träningen och börja kanske om hemma i köket och lär valpen att komma till dig med sitt byte.

Vid viltintroduktionen efter 8 veckors ålder, kan man börja med att sätta sig på valpens bästa sovplats och kasta en fågel eller dummy. Valpen vill gärna kom in till sitt bo med bytet och där sitter då du och kan ta emot den. Låt valpen ha kvar sitt byte en stund och få mycket beröm, så att det inte blir någon konkurrens om bytet.

Beröm när valpen gör rätt
Vill valpen inte alls gå ut och se vad som är kastat, följ med den ut och dra fågeln lite i ena vingen längs marken och försök få valpen intresserad av den. Beröm när valpen gör rätt. Valpar som inte är introducerade till vilt före åtta veckors ålder, kan ibland tycka vilt är otäckt. Befäst i så fall apporteringen med dummies istället och vänta med fågel ett tag.

Tar valpen upp fågeln och börjar slita och tugga i den, får du avbryta och fortsätta övningen med dummy istället. Då vet du i alla fall att viltintresset finns och kan börja med fågel igen när apporteringen är mer befäst.

Korta träningspass
Kasta bara en eller högst två gånger per träningspass. Du får inte trötta ut valpen med dessa övningar, utan kom ihåg att sluta när det går som bäst. Det gäller i all träning, att man ska sluta i tid.

Många säger att man alltid ska sluta med en övning som lyckas, men viktigast är att sluta innan valpen tröttnar helt.

All träning med små valpar ska vara med glädje. Ställ inte för höga krav på valpen med lydnad; att den ska sitta kvar när du kastar, låt den istället glatt få springa iväg och ta fågeln. Kom ihåg vad det är du tränar och blanda inte ihop fler övningar i ett träningspass. Tids nog kan du lägga in högre krav på lydnad, men först när valpen tycker att apporteringen är jättekul. Det är lätt att få en apporteringsglad hund osäker genom att ställa för höga krav när den är liten. Det gäller att befästa apporteringsglädjen innan de höga kraven kommer. Lägg in lydnadsträning tidigt.

När valpen är några månader äldre kan du lägga in lydnadsträning i varje pass. Det är bra att börja med visselpipeträningen så fort som möjligt i samband med jaktträningen. Handtecken ska du också kunna använda senare för att styra hunden på längre avstånd.

Kasta eller lägga ut
Det finns flera metoder att lägga ut vilt eller dummies. Om man har en valp som är väldigt intresserad av allt som går att apportera, är det bättre att lägga ut apporterna. Om man istället har en valp som behöver peppas lite mer, är det bättre att kasta, så att valpen får upp uppmärksamheten mot det som händer en bit bort.

Sitt på signal
Du kan börja med att lära valpen att en kort signal betyder sitt. Gå med valpen i koppel och ha visselpipan i munnen, blås en kort signal, höj handen framför valpen och säg "sitt", beröm när valpen sätter sig. Till slut ska du kunna blåsa en kort signal och höja handen när hunden är lös en bit från dig och hunden ska då sätta sig.

Stanna måste valpen också lära sig, eftersom den ska kunna sitta lös så småningom när du kastar åt den. Ha valpen i koppel, sätt den med en kort visselsignal och handtecken och säg "stanna", tag ett steg åt sidan. Stå still en kort stund. Förstärk gärna med handen.  Ta ett steg tillbaka till valpen och ge beröm. Förläng sedan successivt sträckan mellan dig och valpen och ge mycket beröm.

Kasta dubbel markering
När du fått valpen att komma in till dig direkt med fågeln, kan du sedan fortsätta med att kasta en dubbel markering, vilket innebär att du kastar två fåglar på en gång (en i taget) med ett rejält avstånd mellan fåglarnas nedslagsplatser. Detta för att hunden först ska hämta den ena och komma in till dig med bytet och sedan hämta den andra kastade fågeln. Hunden ska inte ta båda fåglarna på en gång.

Det är också viktigt att unga hundar får se duktigare och äldre hundar arbeta. De ska kunna sitta tysta, bundna eller lösa, och se andra hundar arbeta. Det är störande för hunden som arbetar om det sitter skällande hundar i närheten.

Ut i skogen och träna din valp! Det är härligt att se sin valp komma underfund med apporteringens glädje!

Första start på jaktprov
För att kunna starta på prov behöver din hund kunna apportera allt slags vilt förekommande på prov (kråka, duva, kaja, trut, mås, kanin, and, korp, råka, m m) och behandla viltet väl, vilket innebär att viltet inte får tuggas på eller på annat sätt hanteras ovarsamt. Din hund ska kunna gå lös (fot) utan koppel och ha stadga i skott (vara skottfast = inte skotträdd), vilket innebär att det är du som ger hunden din tillåtelse att hämta viltet. Hunden ska komma in till dig med viltet och lämna det i din hand (avlämning). Din hund ska också kunna apportera i vatten.