|
Gullans
träningsdagbok
Så gick det - en summering över vår träning
Text: Anette Hellgren
Snart
ska Gullan åka tillbaka till kennel Rossmix. Det är med sorg i
hjärtat jag lämnar tillbaka henne men mitt mål är att ha två hundar
och inte fyra. Jag träffar många gulliga valpar och trodde aldrig
att jag skulle falla så pladask för Gullan. Men jag hoppas och tror att
jag får vara hennes extramatte och låna henne snart igen.
För att summera våra veckor ihop
med mycket lek, kel och lite träning;
På Helenes träningsönskelista stod:
-
Sluta hoppa upp på köksbänken och sno
mat och annat - OK
-
Gå ordenligt i koppel - OK, inte helt
perfekt men väl godkänt
-
Miljöträning - OK
-
Socialträning - OK, behövdes inte
Gullan gillar allt och alla
-
Träna på att hoppa in i bilen - Nix
pix, men hon kräks inte längre
-
Befästa ordet Nej - OK
-
Kissa och bajsa i koppel - OK
På min träningslista stod även:
-
Att sitta ned och vänta på sin mat -
OK
-
Att inte stjäla andra hundars mat -
OK
-
Att inte stjäla min mat - OK
-
Att sitta ned och vänta innan hon går
ut genom dörren - OK
-
Att passera andra hundar när vi går
på stan (i Öregrund) utan att vilja fram och hälsa - OK
-
Att lära sig apportera en dummy - OK
Bonusträning:
-
Hon har lärt sig att hoppa upp på
bord, stenar och tubbar - OK
-
Att inte apportera skor och tugga på
dem utan att hämta sina egna leksaker - OK
-
Utställningsträning, att springa i
koppel och att stå fritt och uppställd - OK
Om det är jag som är en fiffiga
hundtränare eller om det är Gullan som är otroligt klipsk valp men
tillsammans har vi löst allt utom att hoppa in i bilen, och vi har
haft mycket roligt under tiden. Dessutom
har hon lärt sig att leka med sina leksaker inne och inte med våra
skor.
Jag hade även som ambition att träna
Gullan i passivitet men det behövdes inte. Hon har en förmåga att
snabbt koppla av när det är lugnt omkring henne. Men hon var även
lugn när jag tränade mina hundar och hon fick vänta på altanen.
Som vid all valpträning gäller det
att vara tydlig och konsekvent samt att ha tålamod. Om man sedan
tränar positivt och berömmer med kel och lek samt lite gotta då
kan en ung hund lära sig mycket på kort tid, det är Gullan ett bra
exempel på.
Apporteringen har också har gått bra.
Vi började med att träna inne i köket. Jag lekte lite med en tross
som jag sedan kastad iväg som Gullan genast sprang och plockade
upp. När jag lockade på henne kom hon och satte sig i mitt knä med
trossen i mun och då gullade vi länge, länge innan jag varsamt tog
trossen och slängde iväg den igen. Så höll vi på några kvällar
innan jag kastade en dummy åt henne ute. Hon sprang iväg och kom
sedan snabbt in och satte sig i mitt knä med apporten i mun för
att kela. Så enkelt kan det vara att lära en valp hämta en apport.
Som jag tidigare nämnt har Helene
gjort ett bra jobb med inkallningen. Gullan har gått lös på två
promenader varje dag och hon lyder hur bra som helst. Men Gullan
har även tränat mig på inkallning. När hon har varit ute och vill
komma in då bankar hon lätt på dörren eller ställer sig upp på
bakbenen och tittar in genom fönstret och visps så har jag farit
fram och öppnat dörren åt henne. Det funkar varje gång.
Det är skönt med hundar som inte
skäller. Min flock skäller bara när någon kommer annars är de
tysta, detsamma gäller för Gullan. Hon verkar inte ens ha anlagen
att gny och pipa när hon är ivrig vilket är utmärkt. Däremot låter
hon som ett lejon när hon leker med Reddy.
Reddy är den som lekt med henne. Man
kan tänka sig att en fyraårig hane kan vara lite ovarsam med
en liten Gulla, men han har lekt så försiktigt med henne. Det är
snarare han som tagit lite stryk i lekens hetta. Det är även Reddy
som hjälpt till med att få Gullan att gå fint i koppel.
Reddy går alltid på min vänstra sida
och går sällan framför mig utan intill mina ben. När jag hade
Reddy i koppel vill Gullan gå bredvid och så har hon traskat på
nöjd med att ha Reddy vid sin sida och undertecknad på andra sidan med lite gotta
i fickan som hon fick när hon tog spontan ögonkontakt.
Mina andra hundar Smilla och Lesley
bryr sig inte om valpen och pustar nog ut lite när hon åker hem,
men jag kommer att sakna henne, mycket.
PS.
Dessutom var denna lilla tik rumsren
när hon drygt fem månader gammal kom hem till mig. Bara en gång
hände en liten olycka. |
