Man får skratta mycket när man är tillsammans med Gullan.
 

Gullans träningsdagbok

Framsteg och bus

Text: Anette Hellgren.

Nu har Gullan varit hos oss i åtta dagar och det är dags för lite summering av hur det går.

Mat
Numera studsar hon inte omkring när det är matdags utan svassar bara omkring lite i köket när jag börjar plocka med matskålarna. Hon vet att hon måste vänta på sin tur och hon kan sitta och titta på mig och börjar äta när jag säger "varsågod". Eller hon börjar redan när jag sagt "var" och det får vara så nu i början. Hon försöker inte heller stjäla de andra hundarnas mat.

Koppel
Koppelträningen går utmärkt. Det är enkelt när man redan har en flock som kan gå i koppel. Mina tre hundar går oftast framför mig bredvid varandra. Lätt som en plätt knuffade Gullan in sig i flocken och går lika fint som de andra.

När jag går med Gullan ensam i koppel belönar jag henne så fort hon tar ögonkontakt med mig. Hon är mycket kontaktig så det blir mycket beröm.

Jag ger henne också en godbit när hon kopplas upp och leker med henne lite. Att gå i koppel är inget straff - det är trevligt att promenera tillsammans. Givetvis är hon nyfiken och hon hoppar och skuttar lite ibland när hon är uppkopplad med det struntar jag i. Hon är bara sex månader och har knappt gått i koppel tidigare. Jag är glad att hon är glad så det få bli lite skutt ibland.

Bilen
Gullan tyckte tidigare inte om att åka bil och kunde kräkas lite. Nu har hon åkt bil varje dag och kräks inte utan ligger tryggt ned med sina kamrater. Men hon hoppar fortfarande inte in i bilen av sig själv. Jag har fått henne till att gå fram till bilen och hoppa upp med framtassarna och det är ett framsteg om man betänker att för en vecka sedan ville hon inte gå fram till bilen.

Nu när själva bilåkningen inte är något problem funderade jag på varför hon inte hoppar in i bilen trots att jag ställer in hennes matskål med middagen i bilen. Hon hoppar upp med framtassarna försöker att nå matskålen och så kommer hon på knepet. Hon tar tag i filten som matskålen står på och drar matskålen till sig. Smart valp!

Efter lite funderande tror jag att jag kommit på varför hon inte hoppar in i bilen. Hon kan inte hoppa! Hon är jätteduktig på att stå och gå på sina bakben men hon hoppar inte.

Hoppträning
Att Gullan inte hoppar är lite märkligt då hennes pappa Zazza är en praktfull och intensiv hoppare, vilket ibland är ett problem.

Nåja jag har nu börjat träna Gullan att hoppa upp på en lagom hög sten. Jag lägger lite gotta på stenen och så tar vi sats och springer mot stenen och så vips hade hon hoppat upp på stenen. Hoppträningen ska vi fortsätta med ett tag innan vi tar sats mot bilen.

Köksbänken
Gullan gillar att sno disktrasor och annat ätligt från köksbänken. Jag har arrangerat några situation och när hon försökt att ta något har jag bara gjort mitt lilla ljud "eheh". Nu har hon inte försökt att ta något på flera dagar vilket är strålande bra.

Bus
Tack och lov så är hon en valp med mycket lek och bus i. Till buset hör att knycka mandariner får ett fruktfat som står på ett lågt sidobord. Jag låter det vara så länge. Man kan inte fya och neja en valp i tid och otid. Jag får väl ta undan frukten då.

Hon knycker ibland en sko och springer ut och leker med. Det får också vara. Jag byter bara skon mot en av hennes leksaker.

Jag köpte en mellanstor en som jag har i en kruka på altanen och den pyntade jag. Gullan har avpyntat den och hon hade mycket skoj under tiden.

Socialträning
När lilla släkten kom på julkalas tyckte de att jag var galen som tagit hem en valp till. Efter ett par timmar lät det annorlunda. Vilken härlig valp! Åh vad rar och fin hon är. Hon kelade med alla och var bara allmänt Gullangullig.

Fortsättning följer.


© 2007, 2008 Helene Strömbom, Anette Hellgren
Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.