|
Avslappning och namnträning - vecka 52
Är man en liten mopsvalp på snart
tretton veckor och full av energi, behöver man lära sig att slappna
av. Maggie är fortfarande ett yrväder, en väldigt glad och aktiv
valp, som älskar att utmana de andra fyra valparna. Och i det fallet
är hon en plåga! Goldenvalparna försöker ta skydd, men hinner inte
alltid undan.
Början till avslappningsträning startar
med att man lägger valpen på rygg i sitt knä, talar lugnt och lite sakta och
smeker valpen långsamt över magen. Så småningom lyckades även Maggie
mops med detta konststycke, att koppla av!
Buren kommer väl till pass, Maggie får
äta sin mat där och även sova middag i den. När buren står
öppen, går Maggie in och lägger sig för att vila lite, med betoning
på lite. Vi har täckt
över den med en filt för att göra det lite mer ombonat, och på
golvet ligger fällar och en liten kudde.
Namnträningen fortsätter med Björne och
Tomtom, de förstår nu vad de heter, men kommer inte alltid när jag
ropar eftersom de väljer annat som ibland är roligare än vad jag är.
Ansträngning krävs för att få valparna att tycka at jag är roligare
än allt annat, som att tugga på en pinne! Jag får ta till hela
registret med både röst och kropp för att få deras uppmärksamhet.
Ser jag att de håller på med annat, är det ingen idé, utan bättre
att vänta en liten stund tills jag ser att de inte är intresserade
av annat.
Fortfarande har jag inte bestämt helt
säkert vilka av de fyra hanvalparna som ska få stanna. Jag hade
bestämt mig för att behålla tre av dom, fick ett sent återbud, så
fyra blev kvar. Alla fyra är gulliga, ulliga, goa och enkla att ha
att göra med. De äter som hästar,
nu nästan 2.5 dl var fyra gånger om dan, fortfarande valpfoder.
Snart dax igen för avmaskning, denna gång med Axilur. Och
vaccination, dock inte samma vecka som avmaskningen.
Klorna klipps en gång i veckan. Det är
väsentligt mycket enklare att klippa klor på fyra goldenvalpar, än
en mopsvalp! Maggie sprattlar vilt och vill inte alls bli fin om
tårna, medan goldenvalparna ligger helt avslappnade i knät och låter
sig hanteras med tunga kroppar.
Varje dag går jag små promenader på
tomten och tränar inkallning. Ibland med alla fyra och ibland med en
och en. Valparna behöver få vara ensamma, utan sina syskon, med mig
flera gånger varje dag. De bor ute med möjlighet att gå in i värmen.
Oftast när jag kommer till valphagen ligger de ute och sover. Nu är
de nästan rumsrena; olyckor händer fortfarande, men inte alls så
ofta som förra veckan.
Valparna är mycket behagliga att umgås
med, de kommer oftast när jag ropar och vill bli gullade med.
Mycket gotta i fickan är bra för små
valpar! Det man lär sina valpar mellan 8 - 12 veckor, sitter för
resten av livet. Måste passa på att öva inkallning med vissling och
gotta i fickan, snart är det för sent!
Denna vecka är goldenvalparna tio veckor och Maggie mops är drygt
tre månader.
|
