Premiärdopp

Igår när Sigge och jag var ute på vår eftermiddagspromenad såg vi vårens första tussilago! Tre stycken små försynta blommor som trots det ihärdiga regnandet var snälla att lysa upp dikeskanten. Dagens datum: 26 februari.

Även om det är något fel på klimatet så blir man i alla fall väldigt glad och varm i hjärtat över tre små tussilago!

Idag såg vi nästa vårtecken på eftermiddagsrundan. Två blommande tibastbuskar. De rosalila blommorna på de bara kvistarna värmde också vårhjärtat.

Det tredje vårtecknet stod Sigge för. Premiärdoppet!

Tyras matte och jag gick med våra barnbarn och Smilla och Sigge ned till Mälaren. Barnen for omkring som lyckliga troll på stranden och kastade pinnar, stenar och sand i vattnet och hade jättekul.

När Sigge såg pinnarna flyta iväg på vågorna kunde han inte bärga sig. Han klev i och plockade in pinne på pinne till stranden. När barnen kastade pinnarna allt längre ut simmade han glatt iväg efter dem. Inte en tanke på att sjövattnet var lika kallt som vattnet i trädgårdsslangen som han näst intill avskyr. Det var bara så härligt kul att få simma och leka plockepinn. Ivrigt simmade han efter kvistar, pinnar och vasstrån. Och som han njöt!

Smilla som är en något försiktigare dam och väl anade temperaturen i vattnet nöjde sig med ett par simturer och sedan åt hon upp pinnen hon apporterat in till stranden.

På hemvägen mellanlandade vi vid en gungställning. Den nybadade och till synes rena Sigge passade på att både åla och krypa i leran under ett bord. Kom fram och var grå från öga till tå. Det gjorde inte så mycket för jag hade ändå planerat för en rejäl varmvattensdusch med vidhängande schamponering när vi väl kom hem. Men det hade inte han!

Han går alltid så snällt in i duschen, ivrigt viftande med svansen. Ljummet vatten är bättre än trädgårdsslang. Men jag hade inte upplyst honom om schamponeringen. När jag var inne på andra vändan schampo grät han högt.

Mattehjärtat veknade och han slapp balsam.

Men vi var nog båda två lika glada över vårtecknen!