MC-hund i skinnväst

Jag undrar om Sigge skulle vilja åka motorcykel. Eller Smilla.

Jag tror inte att jag skulle få godkänt för det förslaget. Det måste finnas bättre sätt att ha kul med sin hund.

Funderingen om motorcykeln dyker upp i mitt huvud när jag tittar på Mannen som talar med hundar, Cesar Millan, som i TV4+ visar vilken hand han har med hundar. Och med deras mattar och hussar.

Inslaget handlade om en matte och en husse och deras Jack Russel som inte tyckte om motorcyklar. Varken att gå nära, höra ljudet av eller ens titta på.

De hade haft sin jack russel i ett par år och hade lite problem med honom. ”Vi har fyra döttrar och nu ville jag ha en kille,” sa husse. Men hunden ville inte vara husses kille, utan föredrog matte.

Både husse och matte gillade att åka motorcykel, de hade var sin Harley Davidson. (Jag får för mig att mattes HD gick i rosa, men det är kanske ett påhitt av mig?) Båda drömde om att de skulle kunna ta med sig sin lilla hund på mc-utflykterna. Men hunden var av en annan uppfattning, trots att matte klädde upp honom i en specialsydd svart skinnväst.

Matte tänkte sig att hunden skulle sitta på hennes bönpall, i en liten väska, iklädd sin skinnväst. Men så fort matte startade sin motorcykel blev hunden galen, skällde och levde rövare. I stället för att lämna hunden hemma och köra iväg på en trevlig motorcykeltur kallade husse och matte på Cesar Millan.

Naturligtvis fixade han det hela. Lärde hunden att åtminstone våga gå nära mattes HD, både när motorn var på och när den var tyst.

Om matte sedan fick ner hunden i lådan på bönpallen visade inte inslaget. Men skinnvästen hade han på sig när han var duktig och stod bredvid mattes bullrande HD. Cesar strålade ikapp med husse och matte. Jack russeln strålade inte nämnvärt.

Jag bytte kanal. Aktuellt visade ett inslag från Bangladesh och orkanen där. 3000 döda. Hundratusentals hemlösa, miljoner utan mat och rent vatten.

Och i Kalifornien lär man hundar åka motorcykel…