Slyngel eller ängel?

 

Slyngel eller ängel? Det är frågan som surrar i mitt huvud när jag är på väg ut på morgonpromenad. Hur tänker Sigge bete sig idag? Han har betett sig som en riktig slyngel de senaste två dagarna, efter att ha varit ängel i flera veckor. Jag som just hade börjat tro att slyngelperioden var över och jag hade fått en lydig ett-och-ett-halvt-åring vid min sida.

Då sticker han, försvinner utom synhåll, är borta ett par, tre minuter. Jag brukar kunna se honom när han sticker, han brukar inte försvinna utom synhåll, utan lyda visselsignalen efter en liten repa i skogen.

När vi kommer ut på de stora ängarna kantade av vackra ekbackar där vi brukar gå, ser jag långt bort i fjärran ett litet djur som springer snabbt bort mot skogen. Jag blir förvånad, jag har aldrig sett något djur däruppe förr. Innan jag har hunnit reagera får Sigge syn på djuret och drar blixtsnabbt. Djuret börjar skälla! Det är en tax som alldeles avgjort är ute på riktig jakt.

En golden som jagar en jakthund som jagar ett ”vilddjur”.

Jag skriker och visslar men han reagerar naturligtvis inte. Visslar igen och ser hur han störtar fram och försvinner genom taggtrådsstängslet och vidare ut i skogen.

Jag förstår att det ska dröja en stund innan han kommer tillbaka. Jag börjar halvspringa mot skogen, ropar och visslar. Ingen hund dyker upp bakom trädstammarna.

Jag fortsätter in i skogen, följer en stig, ropar och visslar.

Efter några minuter vänder jag och börjar gå tillbaka. I fjärran hör jag den skällande taxen. Men ingen Sigge. Tänker att han kan säkert vara en eller ett par kilometer bort vid det här laget.

Jag fortsätter att vissla och ropa. Lönlöst kanske, men man gör ju sånt rent instinktivt. Då hör jag flåset av en andfådd golden. Ser Sigge komma mot mig. Hans kroppsspråk vittnar på långt håll om att han är väl medveten om att han gjort något mycket förbjudet.

Jag kopplar honom, vänder om och börjar gå tillbaka ut på ängarna. Då kommer en matte med en hofawart som vi brukar träffa ibland här uppe och säger att hon hört skott och att taxen jagade.

Skott – jagar dom nu, så här i ett naturreservat där det går en massa människor under helgerna?

Det blir koppel hela vägen hem.

Annars brukar jag försöka att inte koppla honom. Istället får han sitta fint, ta kontakt ordentligt och sedan gå jägarfot med mig. Visa att han kan vara duktig.

Men efter taxjakten är jag inte på rätt humör för att ska få en chans att visa att han kan vara duktig.

Ibland kan man känna sig riktigt mordisk som matte.

 

 


© copyright 2007 Helene Strömbom, Anette Hellgren
Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.