Äldredamspromenad med frestelser

Sigge och jag har just gått vår långpromenad. Nu är det Smillas tur att få en anpassad äldredamspromenad. Jag har tänkt att vi ska gå cirka en halvtimme, jag tror att hon tycker att det är ganska lagom. Vi går stigen upp mot skogen. Efter ett litet tag släpper jag Smilla, hon får gå lös i sin egna lugna takt och Bråttom-Sigge får gå kopplad. Sigge och jag går lite före Smilla, plötsligt ser jag i ögonvrån hur hon rusar in i snårskogen. Jag ropar, men hon bara fortsätter. Sigge rusar efter henne och jag blir överrumplad och tappar handtaget på Flexikopplet och han fortsätter mot Smilla. Men han stannar när jag ropar. Jag fångar upp honom och går mot Smilla som verkar ha hittat något spännande. Först tror jag att hon gnager på en liten stubbe, sedan får jag se att det är ett helt tarmpaket som hon står och slafsar på. Säkert magsäcken också. Alldeles intill ligger lever och en massa andra inälvor. Jag fyar henne och kopplar henne och vi vänder hemåt, allt medan jag svär högt över jägare.

Efter ett par hundra meter släpper jag henne igen, vi är ju ute för att hon ska få röra på sig. Hon går ett par hundra meter och så rusar hon in i skogen, gör en jättelov på flera hundra meter och vänder. Snabbt binder jag Sigge vid en trädstam och rusar stigen tillbaka mot det äckliga tarmpaketet. Jag förstår att Smillas lov in i skogen bara var en manöver av en beräknande gammal dam. Naturligtvis hittar jag henne vid tarmpaketet, ivrigt slafsande. Nu skäller jag högt på både henne och jägaren. Koppel och bannor. Men Smilla bryr sig inte, hon ser faktiskt ganska nöjd ut med sin utflykt till de äckliga frestelserna.

I morgon blir det kort koppel förbi äckligheterna.  

November 2008