Kantarellfinal

Med höstens kommande kantarellpromenader i sikte har vi tränat vidare på kantarellsöket Sigge och jag. Dock är hans entusiasm tämligen måttlig. Mattes är desto större. För stor månne? Vi gör några sökövningar hemma på tomten, men Sigge är mer än lovligt ointresserad. Vad gör jag för fel? Gör jag söket för lätt eller för svårt? Inte vet jag och därför  vilar vi från övningarna och laddar inför sista kursdagen.

Nu blir söket lite svårare. Vi ska gömma eller halvgömma kantarellen under mossa eller blåbärsris och låta hundarna jobba ordentligt. Jag lägger kantarellen ca tre meter bort från Sigge, lite halvgömd bakom blåbärsriset. Sätter på honom ”arbetskläderna”, en liten sjal, och säger: ”Sök kantarell!”

Sigge söker riktigt bra och blir jätteglad när han hittar kantarellen. Han ska sätta sig när han gör sitt fynd, men det hann vi inte riktigt med. Vi eller rättare sagt jag bättrar mig till nästa gång. När Sigge hittar kantarellen sätter han sig, jag klickar, han får godis och arbetskläderna åker av.

Vi jobbar ihop två och två och jag gömmer kantarellen till lagotton Timmy som är jätteduktig och hittar kantarellen under mossan. Timmys matte lägger Sigges kantarell lite halvsynlig. Han söker bra och hittar sin svamp och visar att han tycker att det är kul nu.

Ett par tre av hundarna på kursen äter helst själv upp sina kantareller och mattarna har det sjåigt att gömma svampen så att hundarna inte hinner tugga i sig den innan de får sitt godisberöm. Det är ju godiset som ska vara berömmet, inte kantarellen.

Kantarellfinalen blir ett riktigt sök. Kursledaren Kicki gömmer sex kantareller i mossan och hundarna får söka en i taget. Sigge vimsar först runt lite grann, men sedan ramlar polletten ner och han söker ordentligt och hittar en kantarell. Glad matte manar på honom att fortsätta och strax hittar han en kantarell till. Jag ser den inte, men Kicki som vet var kantarellerna är gömda klickar blixtsnabbt. Sigge sätter sig, jag klickar och han får gott godis och mycket beröm. Sedan slutar vi, eftersom man ska sluta när det är som roligast och går som bäst.

Fortsätt träna, säger Kicki. Men inte mer än ett par gånger i veckan. Och så skickar hon med oss några små träningskantareller som vi ska ha i frysen.

Nu ska vi träna lite då och då och hoppas att entusiasmen hos matte och hund håller i sig tills det blir skarpt läge och riktig kantarellsäsong.

Lisbet 08-07-06


© 2007, 2008 Helene Strömbom, Anette Hellgren
Inga sidor, foton eller delar av denna webbsida får kopieras utan tillstånd.