|
Ett hundliv med Smilla
På egna äventyr
Alla hundar borde få tillfälle att
vistas lösa i naturen. Glädjen hos en hund som få röra sig fritt i
skogen går inte att ta miste på. Men en förutsättning för att vistas
lös är att hunden kommer när man kallar på den.
Detta var jag väl medveten om när vi
tog hem Smilla så det tränades flitigt med inkallning. Men vad
hjälper träning när valpen har en egen vilja och gärna väljer något
annat än att komma när matte kallar.
Smilla var mycket nyfiken som valp och
allt skulle undersökas och om det var något som levde så skulle det
hälsas på. Andra hundar, människor och väldigt gärna små barn.
Vad efter tiden gick så kunde jag ha
Smilla lös om inget annat roligt fanns i närheten.
Vid en kort promenad i Hagaparken gick
hon lös i min närhet och kom glatt när jag kallade på henne. Jag
började känna mig trygg och kopplade av en liten stund. Och vips for
hon iväg. Hon sprang mot koppartälten där en skolklass satt och
hade picknick. Och hade var ordet. Smilla kastade sig fram och
omväxlande hälsade glatt på barnen och omväxlande stal mat.
Det tog en hel evighet innan hon kunde
infångas. Jag bannade henne ordentligt men hon gjorde som hon
brukade, blundade och väntade på att mattes dåliga humör skulle gå
över. Sedan skakade hon på sig och var redo för nya äventyr. Men
matte var inte redo. Jag satte mig med Smilla i skogen och grät.
Högt och innerligt. Smilla tuggade oberörd på en pinne. Vad gjorde
jag för fel? Varför respekterade hon mig inte? Jag som gjorde allt
för henne. Och det var säkert där felet låg. Att jag gjorde allt för
henne.
Jag hade läst om ledarskap i alla
hundböckerna och på valpkursen talades det om detta ledarskap. Men
jag hade uppenbarligen inte fattat vad det var.
Det var dags att gå en kurs till, men
var? Brukshundklubbarna hade jag tidigare hört mig för med och tre
klubbar var inte intresserade av icke bruksraser. Hundens Hus i där
vi gick vår valpkurs var ok men inte mer. Jag behövde en expert på
golden.
Jag hittade henne via en pytteliten annons i Golden
Nytt. Hon hade tränat och haft golden sedan tidigt 70-tal. Vi
pratades vid i telefon och jag berättade om mina bekymmer med Smilla
och frågade om hon hade någon fortsättningskurs. Du behöver gå en
valpkurs och börja om från början sa hundinstruktören i telefon.
Och det var början på en lång, lärorik och rolig vänskap med
Lena Andersson.
Fortsättning följer.
Tillbaka
|
